Nog för att mamma var student, men tillräckligt med mat fick hon allt under graviditeten!

För första gången har jag fått ett väldigt argt mail i egenskap av ordförande. Det fina är att personen som har mailat avslutar med ett fantastiskt citat:

"...känner Ni till att välnärda kvinnor föder pojkar och mindre välnärda föder flickor! En sämre produkt? Med mindre och mycket annorlunda hjärnor."

Övriga kommentarer är överflödiga.

Utbildning får inte bli en handelsvara!

Det menar jag och Kajsa Borgnäs, ordförande för S-studenter, i en gemensam debattartikel i UNT idag. Läs!

Vad händer med de 500 miljonerna, Tobias Krantz?

Studieavgifterna är här. Det är alltigenom en dålig idé anser jag och de stipendier som erbjuds är alldeles för få. Men tyvärr är de nu ett faktum men jag hoppas fortfarande på ett nej i riksdagen.

Enligt Tobias Krantz kostar de utländska studenterna en halv miljard per år. Det är pengar jag är helt övertygad att vi aldrig kommer att få in i det svenska systemet via avgifter. Däremot undrar jag, vad händer med den halva miljarden? Det självklara svaret är att de återinvesteras i utbildningssystemet så att vi äntligen kan ett välbehövligt, men alldeles för litet, resurstillskott. Det är väl så det måste ske, eftersom en av anledningarna till avgifterna var de nu betalande studenternas urgröpning av de svenska utbildningssystemet.

Jag tror att pengarna kommer gå rakt in i stadskassan och omfördelas på andra budgetområden. Satsningarna på grundutbildningen verkar lysa med sin frånvaro och min farhåga är att avgifterna ses som en satsning som ska verka kvalitetshöjande och andra satsningar därmed inte kommer till stånd.

Risken är alltså att vi inte bara får avgifter i högskolan, utan även en lika utarmad utbildning som tidigare, utan det viktiga internationella perspektivet. Sverige behöver inte avgifter, Sverige behöver än bättre finansiering av grundutbildningen.

Ungdomar och arbetslösheten och fribeloppet

Igår var jag paneldeltagare i en debatt om Ungdomar och arbetslösheten som Svenskt näringsliv anordnade. Maria Noleryd har skrivit om det i Sacobloggen. Hon sammanfattar det så bra, så jag tänker inte upprepa det hela. Jag måste däremot tillägga lite om fribeloppet eftersom jag och Maria inte har helt lika åsikter i det fallet.

Fribeloppet är ett gissel för vissa när de arbetar extra vid sidan om studier. Och jag håller med om att det svenska systemet är trubbigt och slår onödigt hårt eftersom det ibland är omöjligt att veta hur mycket tid som kan läggas på arbete vid sidan om studierna. Dessutom är det helt orimligt att studenter inte själva får välja hur mycket de vill arbeta i förhållande till de lån som de tar, som de sedan ska betala tillbaka. Däremot anser jag inte att bidrag ska ges helt villkorslöst. Väldigt få bidrag (tror endast att det är barnbidraget) ges utan behovsprövning i Sverige. Varför ska det vara annorlunda för studiebidraget på högskolan?

Jag finner det intressant att de som skriker högst om avskaffandet av fribeloppet är samma partier som vill minska bidragstagandet i Sverige. Dubbla signaler?

Hur gammal är den som är ung?

Igår deltog jag i ett möte på Ungdomsstyrelsen om EU:s nya ramverk för ungdomar och dess koppling till arbetsmarknaden. Det var en hel del representanter från kommuner där som pratade om allt som gjordes för arbetslösa ungdomar. Det var aktivitetscenter, samordningskansli, hela hus ägnat till ungdomar som stod utanför arbetsmarknaden. Fantastiska saker! Ett problem bara - är du över 25 år får du inte tillträde till dessa åtgärder och program.

Det verkar finnas en myt kring att akademiker inte är arbetslösa. Och visst, vi är arbetslösa i mindre utsträckning än icke-akademiker. Men bara för att vi har extra utbildning i bagaget betyder inte det att akademiker inte kan ha dåligt självförtroende, må dåligt, ha svårt att veta hur arbetsmarknaden fungerar. Jag önskar att det fanns lika tydliga satsningar på att få ut nyexaminerade akademiker på arbetsmarknaden. Att det fanns någonstans dit de kunde vända sig inte bara för att få hjälp att söka i Arbetsförmedlingens databaser, utan även möjlighet att prata med kurator, möjlighet att få en meningsfull fritid och hjälp att bygga upp det där självförtroendet som behövs för att ge sig ut på arbetsmarknaden.

EU:s ramverk inkluderar alla mellan 15 och 30 år, alltså fem år mer än vad vi klassar som ungdom i Sverige. Skulle de åtgärder som kommunerna lägger ner på arbetslösa ungdomar även sträcka sig till arbetslösa akademiker upp till 30 år tror jag att deras framtid skulle se ljusare ut.

Saco Studentråds nyhetsbrev...

...kan du läsa här!

Heja Abbe och alla andra hjärtebarn!

Jag är inte den som brukar promota annat än släktingars affärer på min blogg. Men nu är det så att jag har fastnat för en fantastisk blogg om en kämparglad liten kille som heter Abbe. Så mitt i all politik ber jag er ödmjukast att skänka en slant till Hjärt- och lungfonden så att de kan köpa in ett nytt system som heter Gertrud, precis som vår båt!



Skicka ett SMS vetja, det tänker jag göra!

Hur mycket är ungdomarna värda?

Magnus Andersson, ordförande för Centerns ungdomsförbund, hävdar på politikerbloggen att kommunerna ska ta ansvar och inte höja ingångslönerna. Han menar att lägre ingångslöner leder till fler jobb.

Saco-förbundet Civilekonomerna provade just det här i förra lågkonjunkturen. De träffade avtal med arbetsgivarna om att nyutexaminerade civilekonomer skulle få anställning med en lägre ingångslön för att få in dem på arbetsmarknaden. Effekten var noll. Företagen anställde inte fler civilekonomer bara för att det var billigare. Då ska vi även komma ihåg att civilekonomer har fyra års högskoleutbildning i bagaget. Viljan att anställa en 19-åring som precis tagit studenten lär inte vara högre än att anställa en person med högskoleutbildning, oavsett ingångslön.

Med sänkta ingångslöner kommer även en annan faktor att räkna med - sänkt livslön. Det är inte sannolikt att arbetsgivaren kommer att kompensera dig längre fram för din lägre ingångslön. Därav finns en överhängande risk att din lön kommer att ligga efter resten av livet, vilket i sin tur påverkar saker som din pension.

Sänkta ingångslöner kommer inte att avhjälpa ungdomsarbetslösheten. Det är inte kostnaden som avskräcker, då skulle redan aktiva på arbetsmarknaden inte få jobb över huvud taget, utan det är osäkerheten. Du vet inte vad du får när du anställer någon som aldrig har varit i kontakt med arbetsmarknaden. Det är där resurserna bör läggas, på arbetsmarknadskontakt under utbildningen, både i gymnasiet och högskolan. Därför driver Saco Studentråd på i frågan om samverkan mellan högskola och arbete, en åtgärd vi är säkra på smakar mer än det kostar.

Akademikern

Idag hittar ni mig i Akademikern, Akademikerförbundet SSRs tidning, på sidan 61. Tyvärr hade jag fel gällande avgiftspropositionen, då den fortfarande inte dykt upp i min inbox.